Torsdagshäng
Snart blir det nog en liten inflyttningsfest också...
Om en timme ska jag vara i medborgaplatsen och lyssna på en föreläsning med Therese. Jag blev ditbjuden av socialtjänsten i Enskede eftersom jag har ansökt om att bli kontaktperson. Så vi får se om jag kan lära mig något av Therese då ;)
Jag måste bara berätta om morgondagen! Jag vet inte om ni minns att jag var med i en filminspelning med Helge "ture sventon" .( Ni vet han som älskade semlor och inte kunde uttala bokstaven S?) för någon månad sen? Det var en reklamfilm för SBMA tror jag det hette, och riktade sig till brandförsvaret och krishantering och så. De skulle använda filmen i en utbildningskampanj för de anställda. Det var en rätt bisarr upplevelse där jag fick stå med en brandsläckare och frysa i en trädgård och se "porrig" ut, samtidigt som min barndomsidol Ture Sventon stod bredvid och min expojkväns bästa kompis filmade. Hur som helst. Nu ska jag vara med i film nr 2. Det ska vara en "bakom kulisserna film" och jag ska vara fullt påklädd denna gång, vilket känns väldigt skönt. Så mina damer och herrar. Nu ska jag bli filmstjärna. Eller något.
Nu har jag jättebrottom. Som vanligt. Vad ska man ha på sig när man hänger med en massa socialsekreterare?
baklängesdagen
Godmorgon sötnosar! Idag känns som en bra dag. Jag ska skriva tenta på förmiddagen, gå till ungdomsmottagningen vid 2 och sen ikväll ska jag iväg på en väldigt spännande sak som jag har sett fram emot LÄNGE! Jag och min vän Michaela ska gå och lyssna på Kay Pollak på China teatern. Jag älskade ju hans bok "att välja glädje" som jag fick av Kalle på posten en regnig dag i vänersborg med en lapp där det stod "Glaset är alltid halvfyllt". Sen dess har jag haft den här boken i bakhuvudet. Jag kan ju säga att jag lever absolut inte efter den idag, men om jag kunde lära mig att göra det, då skulle jag fan vara lycklig. Den handlar helt enkelt om att välja att vara glad och om tankens makt. Så ikväll har jag stora förväntningar på denna man när jag ska få lyssna till honom live.
MEN nu tänkte jag skriva litegrann om gårdagen. Det var en sådanhär konstig, härlig, knäpp baklängesdag som inte riktigt hade någon början eller slut. När man bara flyter runt och det blir mörkare och mörkare utanför fönstret men det spelar inte så stor roll, och mailen kan vänta, och det kan skolan också för den delen. Jag måste bara visa en sak. Jag vet att det ser ut som ett helt vanligt plutande-halvfult-blogg-foto på mig, MEN det roliga med denna bild är att det är min killkompis som har sminkat mig! Kolla ögonen, dom är skitsnygga! Och det roliga är att han är inte gay och han har inte sminkat förut(vad jag vet). Fan vad imponerad jag blev! Här har man övat sig i 10 år på att kunna sminka sig och så kommer han och kladdar lite och gör det lika bra själv! 
Återkommer om föreläsningen/showen ikväll, och var beredde på en massa feel-good skitsnack om lycka!
Ha en underbar tisdag, puss
Hallelulja!
Jag har återuppstått från de döda. I morse kunde jag äntligen andas och kände mig nästan normal. Blev så lycklig att jag till och med plockade fram skolböckerna. Jag undrar hur lång tid det kommer att ta innan jag känner mig hemma i min lägenhet. Nu så ligger jag med TVn på tills jag somnar för att slippa tystnaden och vaknar varje gång som någon öppnar en dörr i mitt trapphus. Får för mig att någon ska komma in när jag står i duschen eller klättra upp för min balkong. Jag är verkligen en tönt, jag vet, men det går nog över snart hoppas jag!
Om en timme kommer min bästa killkompis hit och vi ska äta middag och se på film. Det ska bli underbart med lite mänsklig kontakt efter en vecka i isolering. Idag har jag namnsdag föressten. Jahapp.
När man tror att slutet är nära...
Så kommer mina föräldrar förbi med en splitterny TV till mig! Visst är de snälla ibland de där föräldrarna. 
apitiskt jävla influensatillstånd
Och som grädden på moset i min sjukdomsmisär. Jag har ingen TV.
Jag lyssnar på radio. Jag läser meningslösa bloggar. Jag läser meningslösa statusuppdateringar på facebook. Jag skriver listor på saker som jag borde göra.
Har ni några förslag på vad jag ska göra för att tiden ska gå fortare, eller för att bli frisk supersnabbt? Kram på er.
Plåtningen
Här är några av bilderna som min kära svåger Felix Reychman tog förra veckan. Vad tycker ni? De är oretuscherade än så länge så ha lite överseende med det..
Här bor jag snart. Långhalsvägen i Årsta.
Galen söndag!
Hoppas ni haft en bra helg. Kram och godnatt!
Svensson Svensson på IKEA
Har tillbringat dagen på IKEA med min mor. Har ni tänkt på en sak? Att det alltid tar tre gånger så lång tid som man tror att handla för att man går vilse hela tiden, eller rättare sagt, man kommer aldrig till utgången. Och så köper man alltid servetter och doftljus "bara för att det är så billigt". Jag köpte faktiskt inte så mycket utan tänkte beställa allt hemifrån och få det hemskickat. flyttar ju på måndag och har en liten inredningskris. Vilken stil ska man köra på? Stilrent och funktionellt, eller 50-tal och rosa, eller orientaliskt med lyktor och kuddar på golvet? Innan har jag bara inrett mitt lilla rum på 13 kvadrat och lägenheten i Vänersborg var ju bara tillfällig så vi tog bara allt vi kunde få tag på. Gamla mormors-möbler blandat med billig IKEA. Men jag känner ändå att här ska JAG bo. Helt själv. Då får man faktiskt vara lite smaklös om man känner för det. Eller hur? Fast jag fegade ändå ut lite idag.. så nu blir det en svart soffa, ett svart köksbord, ett svart soffbord och en svart bokhylla, haha.
Ikväll ska jag gå och spela biljard tillsammans med några kompisar. Det blir kul! Ska ta det lungt ikväll för imorgon ska jag upp tidigt och bli fotad i en studio så då vill jag helst se fräsch ut. . Min svåger som är jätteduktig på att fotografera har hyrt en studio så vi ska tillsammans med en annan fotograf och en annan "modell" vara där imorgon förmiddag. Lägger upp bilderna så fort jag får dem...
shoppingtips
Jag köpte dessa tre söta kakburkar!
Vilket land vill vi leva i ?
Nu undrar jag följande:
1. Har dessa personer inga barn själva eller saknar de helt ematiska förmågor? Om de själva hade en 10 årig son eller dotter som de hade tvingats skicka i väg till ett främmande land, hur hade de i sådana fall velat att de togs emot?
A) Välkomnade, och med stöd och hjälp att komma tillrätta? Eller
B) Med polisbeskydd för att skydda dem från den hatiska befolkningen i staden som vill se dem försvinna?
2. På vilka grunder står Vellinge kommun utanför Svensk flyktingpolitik? På vilket sätt skulle Vellinges invånare ha rätt att bestämma i en sådan här fråga och varför är man så rädd för deras reaktioner?
3. Förstår folk verkligen inte att det handlar om barn. Traumatiserade barn och ungdomar som behöver ett hem. De behöver en filt och varm choklad och en stor kram och en jävla massa kärlek. De behöver inte Vellinges rasistiska befolkning. Hur kan folk leva med sig själva? Hur kan de se sig själva i spegeln och tycka att de är bra och ordentliga människor som betalar skatt och tv-licens och har ett fadderbarn och sen vända ryggen mot barn i deras egen närhet.
4. Om det nu inte är Vellinges kommuns "problem" ? Vems "problem" är det då? För någon måste ju hjälpa till. Sverige räddade 500 judiska ensamma flyktingbarn från förintelsen. Det är ett skämt när man i efterhand ser på historien. Låt det inte upprepas. Vi pratar inte om pengar, statistik, siffror. Vi pratar om BARN.
5. Okej vi bor i Sverige. Vi har det bra. Vi är rika. Vi har ett socialt skyddsystem. Men betyder det att vi har rätt att skita i resten av världen. Tror folk verkligen att de på något sätt FÖRTJÄNAR att bo i Sverige? Kan det vara så att det kan vara en SLUMP att de föddes just här? Anser folk verkligen att de är bättre än andra och pga att de blev födda i detta fina land, har RÄTT att vända andra människor ryggen?
6. Tror dessa människor på allvar att flyktningar är roten till all ondska? Har de glömt bort att även svenska medborgare begår brott och "belastar de svenska systemen" eller vad de nu är de är livrädda för? Tror de att dessa flyktingbarn kommer att växa upp till "hederliga medborgare" och komma in i det svenska samhället om de blir förföljda och blir behandlade som djur?
7. Eller är det så att Vellinge kommuns invånare bara är lite nervösa och oroliga över detta nya som håller på att hända. De kanske behöver gå i en krisgrupp och prata ut om sina känslor. Hur gör man? Ska man prata med dom? Kan man klappa och mata dem? bits dom? Det är mycket att ta ställning till.
Det känns som att det blåser rasistiska vindar i Sverige just nu. Varje dag läser man eller hör något om Sverige demokraterna eller det här nybildade antisemitiska partiet. Och jag hör folk skämta. Negerskämt och judeskämt.
Allt detta gör mig rädd. Men mest av allt blir jag förbannad. Vi måste våga ta plats och säga ifrån om inte Sverige ska ätas upp av sådana som Kenneth Hansson från Vellinge. För han är ingen "rasist". Nej han säger bara sin åsikt. Sånt som "alla" säger vid frukostbordet. Han utrycker bara den "allmänna uppfattningen".
NEJ. En rasist är en rasist. Oavsett om han är skinnskalle och hailar på stan eller om han är en kontorsgubbe med nystruken skjorta från Skånes finaste kommun.
Vi måste säga ifrån. Vilket land vill vi leva i igentligen ?
Den svenska idyllen. Här ryms inga flyktingbarn.
Kreativitet
Idag var sista gången på min målarkurs så jag tänkte visa två tavlor därifrån. Känns lite jobbigt att lägga upp något man gjort själv så här men jag vill ju visa allt för er! Motiven är kanske inte så upphetsande men det var det stilleben som vi jobbade med. 
Det som göms i snö kommer upp i tö pling pling
Idag när jag har packat flyttlådor har jag hittat en massa hemliga och glömda skatter i mitt rum. Eller vad säger ni om dessa?
Godisburken. I denna burk finns en massa hemliga lappar som jag lagt i den under kanske 6 års tid och lite foton, armband och en tvål som gör att hela burken luktar! Lapparna är otroligt hemliga och det finns en hel del killnamn skivna på dem ... Hemlighetsfaktor 70 % 
Nalle som jag fick av min första pojkvän med ett kärleksbrev instucket. Hemlighetsfaktor 15 %
"Boken om Cissi" En julklapp som jag fick av Therese när jag var 13 år. Det är en bok med alla hemlisar om mig och fakta om vilka killar jag har kysst (2 st!) och vilka drömmar vi hade. Hemlighetsfaktor 25 %
Mina dagböcker! Här finns mitt liv nedskrivet. Hemlighetsfaktor 100 % 
Sök inte efter lyckan, den bor inom dig
Citatet "Sök inte efter lyckan, den bor inom dig" tycker jag är väldigt fint. Vi åker till andra sidan jorden, konsumerar tusentals kronor på kläder och prylar, har 500 vänner på facebook och har en mobil som ständigt ringer. Ändå känner vi oss ensamma och olyckliga. Jag vet inte vad hemligheten är, men tänk om det är så att lyckan faktiskt går att hitta precis där jag är. Utan varken pengar, gymkort, en ny garderob eller semester..
tänk om..
Jag har också funderat på vad det är som gör att vissa människor ständigt verkar ha "tur" och andra "otur?" Ni vet de där som lyckas få ett roligt jobb utan erfarenhet/utbildning och ramlar över ett förstahandskontrakt i innerstan, eller blir uppraggad i kön på ICA. TÄNK OM det skulle vara så att dessa personer har precis samma tur eller otur som oss andra, men att de är mer öppna för oväntade händelser. Att de tror på sin egen förmåga och att det smittar av sig på andra. Att de VÄLJER att se saker på ett annat sätt än en personer med "otur".
Petra som jag brukar prata med sa till mig sist att jag var "hudlös". Att jag suger in allt som händer runt mig och att jag inte har någon tjock hud som står emot alla intryck. Men jag är hellre hudlös än menlös. Hellre känslig än okänslig. Hellre blödig än empatilös. För jag vill ärligt talat inte bo i en värld där man måste ha ett pansarskal för att överleva och jag tror inte att det leder till lycka. Jag tror att man måste ha riktigt jävla ont för att kunna må riktigt jävla bra. Men jag vet inte.
Vad tror ni?
En lyckligt ögonblick. Vi skickar iväg våra nyårsöften i rislampor över havet på nyår.
Idag är det lite synd om mig
Så jag har bara lufsat runt hemma i mina tights, raggsockor och en stor luvtröja och inte gjort mycket idag, förutom att ja börjat att packa lite smått för flytten. Ikväll ska jag trots mitt tillstånd gå på bio och se Mickael jackson filmen- this is it. Jag har höga förväntningar så jag hoppas att den är bra!
Therese blev årets eldsjäl !
n
jag ♥ hösten (eller?)
hej älsklingar . Nu är ni säkert otroligt förväntansfulla på att få veta vad jag har gjort i DETALJ i dag. Jag har varit och simmat/bastat/bubblat på Centralbadet. Det var ett riktigt skönt sätt att starta dagen på kan jag ju säga (även fast det alltid tar fem gånger så lång tid än vad man tror, för man liksom domnar bort i bastun och glömmer bort allt man ska göra. ) Sen kom jag i alla fall i väg till skolan och kunde jobba två timmar på mitt kära bibliotek. Har börjat gilla jobbet mer och mer. Bibliotekstanterna är assköna. Ikväll har jag träffat min gamla klasskompis Caroline och fikat i tre timmar. Det var underbart mysigt. Låg på kuddar på golvet och pratade existensiella frågor. Försöker intala mig att jag gillar hösten och just nu går det rätt bra. Tända ljus och varm choklad och sköna koftor. Men sen när det blir svinkallt och man har stelfrusna fingrar och blöta fötter och röd snorig näsa och kylan förlamar varenda kroppsdel och promenaden till bussen känns som en utmaning och kläderna luktar surt när man tar av dem och man orkar inte gå ut för man vet att man måste åka hem sen och det blir totalmörkt klockan 3. Då får jag nog kämpa lite hårdare för att få den där härliga vinter-mys-känslan. Någon som vill åka till Thailand i vinter eller?
Men jag ska inte klaga. för om 14 dagar flyttar jag in i min fina alldeles egna lägenhet. Det kommer bli sjukt bra. Jag känner mig väldigt peppad. Tror knappt att det är sant .
Imorgon ska jag först Träffa Petra på ungdomsmottagningen och gråta lite. Det är alltid skönt. sen ska jag på katt-kalas hos min syster. Hennes katt fyller nämligen 9 år. Min fråga är: vad fan köper man till en katt i 9-års present? Sen ska jag träffa min gamla killkompis Cezar och gå på bio eller fika eller något. Han fyller också år. Det kommer bli en bra dag.
Nu ska jag sova. Godnatt på er fina människor. ♥
varm choklad med grädde och kladdkaka kan ju vara det bästa som finns... Nu blir ni sugna va?
Så här höst-mysig var jag idag 
hittade denna fina bild från tessharkul.blogg.se
MASKROSBARN! ♥♥
taste the ten!
Då var man hemma igen från Umeå och fem dagar av galet läger igen. Kom hem kl 8 i morse, efter 10 timmar på en buss och nu har jag sovit och duschat. Jag tror inte att jag eller någon annan kan förklara vad lägrerna innebär för någon som inte varit där. Jag tror att man måste uppleva det för att förstå hur otroligt jävla häftigt det är. Det är så speciellt och man känner en värme och glädje som jag knappt har känt förut. Jag vet att det kanske låter som en sekt eller så när jag skriver så här, men det känns verkligen som en andra familj. Just nu känner jag mig lugn och trygg och med en känsla i kroppen av att allt kommer att ordna sig. Men som sagt, jag ska inte sitta och vara gråtsentimental utan berätta lite roliga grejer från lägret !
På väg hem med bussen så träffar jag en jättehärlig Norrlandskille och vi blir vänner. Det var nämligen så att jag flyttade längre fram i bussen för att försöka sova och råkar sätta mig bredvid en väldigt söt kille. Efter en stund börjar vi prata och det slutar med att vi berättar om våra liv och jag somnar på hans axel.
Jag älskar när oväntade saker händer och jag tror att man måste vara öppen när det händer och bara följa med. Hur som helst, den här killen skulle till Thailand och var på väg till Arlanda, men han skickade ett sms och tackade för vårt samtal och önskade mig lycka till i livet.
Vi har också badat badtunna utomhus och bastat. Firat "nyår" med trerätters och släppt i väg rislampor över vattnet (istället för fyverkerier, Fy fan vad vackert det är.) Vi har suttit vid lägerelden och gått ett ljus-lykt-pår i skogen. Vi har ätit frukost på loftet med kärlekstema och presenter, vi har gått promenader och pratat. Vi har backklättat, klättat klättervägg och slängt oss ut för ett 20 meter högt torn (inte jag!!) Vi har varit i smedjan och vi har gått en höghöjdsbana och lekt lekar och hoppat studsmatta. Vi har gråtit och skrattat och kramats.
Det svåraste som finns är att behålla en känsla när man är tillbaka i storstaden. Att veta att det man kände var på riktigt. Att inte tappa bort all kärlek för att man är på en grå, pissluktande tunnelbanestation och att alla andra beter sig som vanligt. Det är då man måste försöka plocka fram den där känslan. Jag säger som Björn gjorde när något var riktigt jäkla bra och man förtjänar lite pepp. Tänk High Five, fast det här är snäppet ballare.
Taste the ten!
