Klick klick

Jag har shoppat! Nu är jag redo för Umeå och kylan! Vi hörs om ett par dagar.
Puss och kram på er underbara människor som läser detta.









Sminka sig på tunnelbanan är inte okej!!

Vilken bra helg det har varit! Har hunnit med två roliga utekvällar, varit och simmat, Tagit en långpromenad, varit på Stand up och ätit ute på Thairestaurang. Jag är en person som älskar att hitta på saker och blir nästan deprimerad av att vara hemma. Kanske inte är helt sunt, men hellre överaktiv än att spendera halva veckan framför TVn. Ikväll var jag med min bästis kalle och vi gick och åt Thaimat på en "äkta" Thairestaurang. Kalle är helt besatt av Thailand efter hans två månaders långa resa där i våras (som resten av alla svenskar redan har gjort) och ska prata Thai med personalen och äta så stark mat som möjligt. Jag åt en räksoppa och nu har min mage gjort uppror ;) . Hur som helst. Vi var på stand up på Big Ben efter det. Det är gratis och som halvfattig student är det är rätt bra söndagsgrej tycker jag. I övermorgon ska jag åka till Umeå, och jag har hundra grejer att fixa innan dess. Nu ska jag snart sova och läsa min nya älsklingsbok "Alkemisten" av Paulo Coelho. (Jag vet, ett år efter alla andra.) Men innan dess måste jag bara få skriva av mig om något som jag har funderat en del på. Nämligen det här med att sminka sig på tunnelbanan.

Ok. Jag ska erkänna. Alla som känner mig vet att jag alltid kommer försent. Det blir ALLTID stressigt på morgonen hur lång tid man än har haft på sig. Lösningen heter att stoppa ner sminket i väskan och fixa sig på tunnelbanan. Nu verkar det vara så att tunnelbaneresenärerna är uppdelade i olika läger gällande detta. Jag har urskiljt följande grupper:
1. De som ler lite medlidsamt/vänligt/nyfiket/roat och liksom ger mig en blinkning när dom ska av. Som att dom vill säga "Du är söt som du är gumman"
2. Dom som suckar och kollar irriterat bort (fast jag ser att dom smygkikar) eller ännu värre, de som öppet stirrar på en hela tiden som att det var någon form av teaterföreställning jag sysslade med.

Nu kanske ni tänker att "nehej! så är det inte alls. Det är väl ingen som bryr sig." Men då har ni fel. Jag läste till och med en insändare en gång. Det var från en upprörd man som skrev "Varför håller kvinnor på med sina morgonritualer på tunnelbanan? Jag rakar mig ju tex. inte där!". Och jag har fått minst 10 kommentarer i stil med: "Du är så fin så" eller "Det ser bra ut". Gulligt, omtänksamt? NEJ! Förnedrande. ALLA sminkar sig. Varför är det så farligt att visa upp sin fåfänga offentligt? Okej jag inser att min blogg kanske inte kommer skapa någon vidare debatt. Men vad tycker ni? Vad är grejen?

Till dess. Godnatt !

 Till och med J.LO är snyggare med smink!


Olyckligt-kär-piller?

Godkväll! Idag har jag gjort något underbart, nämligen varit och simmat och ångbastat. perfekt när man känner sig lite trött och sliten dagen efter. Christine tog tåget hem idag, och det har varit jättemysigt att haft henne här. Dax att åka till göteborg snart igen känner jag. Någon som vill hänga på? Igår kväll hade vi i alla fall jättetrevligt, även om det inte blev någon hel-kväll. Vi var först och åt pasta på Il forna da Gino precis på fridhemsplan.(Servitören visade sig vara halv jude/ halv palestinier och ha en lägenhet i Tel aviv i Israel. Jag försökte snacka Hebreiska med honom och han bjöd mig dit i vinter, haha. Sen mötte vi upp en massa andra av Carolins kompisar och gick till Mest bar på söder och satt och snackade till stängning. (Har man blivit gammal när man tycker att det är för hög ljudnivå ute för att prata eller?) Jag fick en tablettask av Therese med texten "olyckligt-kär-piller". Kan verkligen inte förstå vad hon syftade på?? 
Sen gjorde vi ett halvhjärtat försök att åka till Soap bar. Stannade i 10 min för det var helt hysteriskt mycket folk. Sen åkte jag och Christine hem! Nu, ska jag göra i ordning mig och åka hem till min barndomskompis Carro Borg. Vi ska hitta på något mycket spännande hoppas jag. Vi ses i dimman! PUSS!! ♥

Bilder från igår kväll :

 
På Il forna da Gino

 
Caroline kanske behöver ett olyckligt-kär-piller?



 
Jag lyckades få ut Therese !


Härlig fredag

Ikväll ska jag och fyra tjejkompisar ut i höstnatten. Idag kom CSN-lånet och det måste firas! Vänskap är verkligen allt och betyder så mycket mer än någon myskväll med någon kille. Det är så synd att många tjejer tappar sina vänner och tar varandra för givet så fort de blir kära och kan ladda upp med chips framför idol. Och åka till Ikea. och äta söndagsstek hos svärmor. Nej, så vill jag aldrig ha det! Först ska vi till ett Italienskt ställe som heter "Il forna da Gino" på Fridhemsplan och äta och sen gå till Bauer på götgatan. Jag älskar att äta mat, dricka vin och prata men jag blir stressad att klubbar, fulla människor och trängsel. Jag vet inte riktigt när det blev så och varför.. När jag tänker på vad jag vill göra om 20 år så är det inte direkt att bo i New York. Snarare bo på landet med massa hundar och katter och skriva och måla. Jag är en liten hippie helt enkelt . Lite feltajmad bara.


Jag färgar håret

hej sötnosar. Jag sitter med en hårtoning i håret och det börjar klia lite nu så jag ska bara skriva superkort! Om en timme ska jag träffa Christine som är en vän från Vänersborg-tiden. Hon ska bo hos mig tor-lör. Vet inte riktigt vad vi ska hitta på, förutom vin-kväll på fredag med två andra "vänersborgare". På Bauer. kom dit!
En grej som ger mig massa oskön stress just nu är högskoleprovet på lördag. Vill verkligen inte skriva det igen. Får man skolka fast man har betalat? På tisdag åker jag till Umeå en vecka med mina små maskrosbarn. Det kommer att bli fantastiskt. Får uppdatera lite mer sen . Puss och kram

Dagens bikt. . .

Jag har börjat äta kött efter 4 år som veggo. Puh då var det sagt.

DET ÄR SÅ JÄVLA GOTT MED KÖÖÖÖÖÖTTT!!!!




Dagens bikt. Gud vad jag hatar dessa människor.

Jag ska säga vad jag hatar nästan mest av allt. SLAPPA MÄNNISKOR. Ovårdade, oengagerade människor som går genom livet i fett hår och hasande steg. Människor som rycker på axlarna åt det mesta och inte ens skulle låta en jordbävning få dem ur balans. Människor med slappa ansiktsutryck som inte ens orkar be om ursäkt om de stöter till någon på tunnelbanan, som tycker att ett sexpack räcker som sällskap och som inte bryr sig om att rösta eftersom allt ändå bara är skit. Såna människor hatar jag. Och vet ni vad? Världen är full av dem.

Jag ska berätta om en kille i min klass på högstadiet. Eller egentligen var dom tre stycken, men den här killen var värst. Han hetter Tommy. Hans kompisar hette Sebb och Oskar. De hade alla tre trasiga jeans och skinnjackor med en massa konstiga dödsskallar på. Lyssnade på hårdrock, hade minst 3 veckors ottvättat hår, alltid minst 1 snusprilla under läppen och var allmänt grabbiga. HÖ HÖ HÖ lät det när dom skrattade. Annars sa dom inte så mycket.

Dom här killarna vara coolast i min klass. Fråga mig inte varför men jag antar att det inte var så stor konkurrens. Dom satt alltid längst fram i klassrummet, med jackorna på och hur mycket snus som helst under läppen. Dom var så häftiga att dom till och med lät snusdosan ligga framme på bänken. Fast man inte fick.

Hur som helst så gjorde jag ALLT jag kunde komma på för att reta dom här killarna. Jag ville att dom skulle gilla mig eller i alla fall lägga märke till mig. Under en period så skickade jag kärleksbrev till Sebb på varje lektion. Små lappar med hjärtan på och frågor som "Får jag chans på dig? Ja, nej eller kanske? " Jag gjorde det för att jag ville vara rolig, jag ville att han skulle skratta, bli generad eller något. Men han svarade aldrig.

När jag fick reda på att Tommy hade en hemlig tjej så gjorde jag allt för att genera honom. Jag frågade tusen pinsamma frågor om henne och undrade om han brukade köpa blommor och underkläder till henne. Han bara suckade och tittade bort eller så skrattade han HÖ HÖ HÖ. Jag kan ärligt säga att jag hatade Tommy under den här tiden. För han var helt enkelt omöjlig att rubba. Ingenting man sa till honom verkade han bry sig om. Jag med mitt fjortonåriga bekräftelsebehöv blev galen!

I klassen var jag bimbon, den korkade, jobbiga fjortisbruden, slampan, kickersungen, klassens pajas. Allt på samma gång. Jag VAR någon. Hos dessa killar hade jag lika gärna kunnat vara en tuss damm. Eller något annat obetydligt. Jag ville bara få deras uppmärksamhet, väcka dem till liv, se vad som fanns bakom de trasiga jeansjackorna. Men det gick inte. Och skulle jag stöta på dom idag så skulle vi antagligen inte hälsa. Klasssens fjortis och klassens slappa men coola hårdrockare. Dom skulle nog inte ens se mig utan hasa sig förbi med en systembolagetpåse, skaka på sitt smutsiga hår och försvinna med ett ekande HÖ HÖ HÖ. . .

Att bli vuxen..

Godnatt kära vänner. Det har varit en jävligt jobbig dag/kväll för mig. Har jobbat med min hemtenta nonstop och gick från skolan halv 10 ikväll. När jag kom hem hade jag bara nån timme på mig att söka vidare till nästa termins kurser (jag vet ju att det är den 15 oktober så VARFÖR alltid skjuta upp det till sista dagen?!) Fast jag är så trött att jag vill gråta så fyllde jag i ansökningen och skickade iväg i tid! Så här slutade det.....

1. SU-18068 - Journalistikvetenskap - kandidatkurs 30hp
2. SU-36146 - Psykologi I 30hp
3. SU-42176 - Statsvetenskap I 30hp
4. SU-18089 - Medie- och kommunikationsvetenskap I 60hp
5. SU-61055 - Kommunikation och nya media 7.5hp
6. SU-40040 - Kriminologi I 30hp
7. SU-34290 - Kommunikation och samspel i digitala miljöer 7.5hp
8. SH-16937 - Journalistik med samhällsstudier - inriktning historia 180hp
9. SH-16935 - Journalistik med samhällsstudier - inriktning religionsvetenskap 180hp
10. SH-16941 - Journalistik och multimedia 180hp

Okej, planen nu är att läsa kandidatkursen (c-uppsats) och sen söka in journalistisk produktion 1,5 år. Och sen har jag ingen aning. Det skrämmer mig lite att bli vuxen. Att faktiskt välja en väg och att fatta avgörande val som kommer att påverka mig för kanske resten av mitt liv. Självklart är det aldrig för sent att ändra sig, men ens utbildning är ju väldigt grundläggande för senare val och vilka jobb man söker och får osv. Att vara student är en ganska skyddad värld. Det är något mellanting mellan att vara liten och stor. Man har lite tentaångest och sen firar man med en tenta-öl. Man gnäller över studielitteraturen och över tråkiga lärare och man lär sig exakt hur många sidor av en bok som det räcker att läsa för att klara av ett seminarium (ca. 10 st om man är bra på att prata) och finanskris och arbetslöshet ligger långt, långt borta.

Jag har pluggat i 2 år nu. Jag hade lika gära kunnat åka till Indien och backpackat. Men jag är nog lite för feg för det. Grejen är att jag inte har någon aning om vad jag vill göra sen. Sen när man blivit "vuxen". Sen när man ska göra karriär, tjäna pengar. När det inte längre är ok att leva på nudlar och läsa grundkurser i historia "på kul". Sen, när studielånet kommer ifatt en och det är dax att växa upp och ge tillbaka. Jag undrar om insikten om vad man "ska bli när man är stor" kommer smygande med tiden så att man en dag bara vet eller kanske en känsla av att man i alla fall går åt rätt håll. Eller så kommer den som en bomb en morgon på tunnelbanan kanske.

Eller, det värsta av allt tänkbart. Den kommer inte alls. Vad fan gör man då?

kommer inte på någon rolig rubrik

Hej, nu sitter jag invirad i ett täcke på en hemlig ort och ska skriva på min hemtenta. Har fixat kaffe, choklad, tänt ett ljus och känner mig super-redo. Problemet är att jag inte får igång World. Jag är nog den mest otekniska människan jag vet. Förutom min mamma kanske men hon kommer undan för det fanns inga datorer när hon var liten. De lekte med kottar och stenar och hade hemtelefoner med snurrskiva. Kom precis på att jag kan skriva i min mail istället och det var ju väldigt smart! Men först måste jag ju berätta vad jag har gjort sen sist. På fredagen träffade jag Lina och vi var på Djurgården, promenerade och åt middag på "Lejonbacken".  Sen var vi på bio och såg "Fame" som var en helt okej film! I lördags var jag på Tom Tits med Carro och röjde. Jag köpte två fantastiska saker. Den ena är en ägg-kokar-mojäng som man kan göra äggröra med i micron på bara 1 minut. Helt otroligt eller hur! Och den andra saken är en humörsring som ändrar färg efter hur man mår. Just nu är den mörkblå vilket betyder kär, romantisk och lycklig... hmm... :) Jag hade en sån ring när jag var 7 år och blev lite sentimental när jag såg den i tomtits-affären.

Ikväll ska jag på min målningskurs igen på medborgarskolan. Det är så skönt att bara få tänka på att blanda till rätt nyans av blått och inte tänka på något annat.
Jag känner mig väldigt lugn just nu. Det är en skön känsla. Jag hoppas, hoppas att något bra är på väg att hända..


Nykterist Javisst

Godmorgon sötnosar

jag har kommit till en hemsk insikt. Jag får migrän av ett glas vin. Detta hände min mamma när hon var i min ålder och sen dess har hon i pricip slutat dricka helt. Nu har detta inträffat mig de senaste två gångerna när jag har druckit ETT glas vin. Jag har fått en inihelvetes huvudvärk och måste ligga helt stilla i ett mörkt tyst rum. Men jag ska tänka positivt. Tänk vad mycket bättre jag kommer må när jag nu startar min nya karriär som nykterist!

I dag är det lördag. Idag ska jag träffa min barndomsvän Lina (är man barndomsvänner om man började hänga på högstadiet?) och vi ska göra något väldigt trevligt, nämligen promenera på Djurgården och fika. Jag och Lina har inte setts på flera månader. Vet inte riktigt vad som hände och varför det har blivit så. Har varit väldigt besviken över att det känns som att jag har förlorat en av mina bästa vänner, men nu ska vi i alla fall träffas och prata och det känns så skönt!

Just det, igår innan min huvudvärk tog över, så var jag barnvakt åt Louise Hoffstens unge Adrian. Jag var barnflicka åt honom för ca 2 år sedan och nu frågade hon om jag kunde ställa upp igen. Och det kunde jag ju. Adrian har blivit 5 år och är världens kaxigaste och charmigaste unge som finns. Vi spelade bildjard och han tatuerade mig (med gnuggisar ) och vi lekte biljakt med alla hans racerbilar. Men det mysigaste är när han kryper upp i ens knä och dricker välling och jag läser en saga och han somnar och jag känner mig lugn och varm i kroppen. Jag kan verkligen sakna tiden som barnflicka. När jag hade tre stycken jobbiga bebisar att passa. Det roliga är att min egen systerson Laban (som för övrigt är här nu och springer runt och skriker) Verkligen hatar mig. Eller hatar är ett starkt ord. Men han tycker jag är oskön. Och läskig. Vet inte vad jag ska göra för att få hans respekt. Det är svårt som fan. Enda gången han skrattar åt mig är när jag leker med maten och säger prutt prutt prutt. Men sådär kan man ju inte hålla på hela tiden.

Okej nu skriver jag verkligen för långt och jag inser ju att ingen orkar läsa detta. Imorgon ska jag i alla fall på Tom Tits med Carolin Edholm. Längtar som fan! Vi ska göra alla läskiga grejer och alla småbarn får hålla sig ur vägen säger jag bara!  Ha en bra dag . Puss

  Louise Hoffsten. Otroligt omtänksam och varm person.

Uppdatering!

Nu har jag inte skrivit på jättelänge. Har hänt en hel del sen sist. Jag vill kunna berätta allt här men av respekt för vissa personer så kan jag inte det och då känns det svårt att skriva alls. Men jag ska göra ett nytt försök!

I lördags var jag på en helt galen inspelnining till en reklam/informationsfilm. Bland annat var Helge skog med (ni vet han från parlamentet). Jag skulle porra loss med en brandsläckare och spruta skum iklädd hotpants och stövlar. Jag hade väldigt, väldigt roligt och var glad att ingen kommer se filmen förutom de anställda på det här säkerhetsföretaget som filmen riktade sig mot.

Annars har jag börjat på en dramakurs och en målarkurs. Känner för att vara lite kreativ! Min målarkurs börjar om en timme så jag ska iväg nu.
Har varit på en långpromenad och fikat med Gina. Jag kan ju bara säga att jag har fått en så jävla bra idé!

RSS 2.0