Den sjuka jakten på en lägenhet
Är man student och bor i Stockholm så är det näst intill omöjligt att få tag på en lägenhet.
1. Man har inga pengar till en dyr hyra eller till att köpa en lägenhet.
2. Man får inga lånelöften från banken eftersom man inte har någon fast inkomst.
3. Man kan inte få en lägenhet genom bostadsförmedlingen om man inte har stått i kö i minst 5-10 år, och då pratar vi ändå om en lägenhet i en förort. För att få en lägenhet i stan måste man stå i kö i sisådär 20 år.
4. Hyr man en lägenhet via tex. blocket finns alltid risken att bli lurad, och de lägenheter som hyrs ut är ofta bara under ett par månader och har en galet hög hyra. 9000 spänn för en etta är inte ovanligt.
5. Även om det finns en studentbostadskö så kan man inte räkna med att få en lägenhet genom den, eftersom kötiden för en pytteliten etta utan kök också KAN ligga på FLERA ÅR.
Det här var min verklighet för ett par år sen. Det är verkligen sjukt. Har man inte ett par snälla och rika föräldrar som kan hjälpa till så är det inte roligt. Jag tänkte dela med mig om hur jag gjorde för att flytta hemifrån när jag var 19 år och inte hade ett öre sparat.
Först åkte jag utomlands ett par månader och volontärarbetade, det gjorde att jag fick mat och husrum och i princip inte gjorde av med några pengar förutom själva flygbiljetten. Jag var på en kibbutz i Israel och jobbade bland annat i en fabrik och i ett kök. För det fick jag även lite fickpengar så att jag kunde hitta på saker på helgerna. Och jag fick fantastiska vänner. Att resa utomlands efter studenten och jobba är något jag verkligen rekommenderar.
Jag sökte även in till alla högskolor/universitet i hela Sverige inom det området jag ville studera och hamnade på det sättet i den lilla staden Vänersborg och pluggade friskvård. I småstäder är det hundra gånger lättare och billigare att få boende. Jag bodde i en korridor med en hyra på ca. 800 kronor. Och efter några månader flyttade jag ihop med en tjej som jag lärt känna från korridoren till en stor härlig trea som inte var mycket dyrare! Vänersborg var inte riktigt vad jag tänkt mig, jag som hade drömt om att bo i en studentstad som Linköping eller Uppsala, men man får helt enkelt göra det bästa av de förutsättningar som finns.
Nu kanske alla inte vill flytta från sin familj och kompisar bara för att få en lägenhet, men jag ångrar inte min flytt en sekund. Att byta perspektiv och inse att Sverige är större än Stockholm öppnade mina ögon och har gjort mig mer ödmjuk tror jag. Jag har otrolig tur som för två år sedan, med min snälla familjs hjälp, fick köpa en egen lägenhet och jag är tacksam för den varenda dag.
1. Man har inga pengar till en dyr hyra eller till att köpa en lägenhet.
2. Man får inga lånelöften från banken eftersom man inte har någon fast inkomst.
3. Man kan inte få en lägenhet genom bostadsförmedlingen om man inte har stått i kö i minst 5-10 år, och då pratar vi ändå om en lägenhet i en förort. För att få en lägenhet i stan måste man stå i kö i sisådär 20 år.
4. Hyr man en lägenhet via tex. blocket finns alltid risken att bli lurad, och de lägenheter som hyrs ut är ofta bara under ett par månader och har en galet hög hyra. 9000 spänn för en etta är inte ovanligt.
5. Även om det finns en studentbostadskö så kan man inte räkna med att få en lägenhet genom den, eftersom kötiden för en pytteliten etta utan kök också KAN ligga på FLERA ÅR.
Det här var min verklighet för ett par år sen. Det är verkligen sjukt. Har man inte ett par snälla och rika föräldrar som kan hjälpa till så är det inte roligt. Jag tänkte dela med mig om hur jag gjorde för att flytta hemifrån när jag var 19 år och inte hade ett öre sparat.
Först åkte jag utomlands ett par månader och volontärarbetade, det gjorde att jag fick mat och husrum och i princip inte gjorde av med några pengar förutom själva flygbiljetten. Jag var på en kibbutz i Israel och jobbade bland annat i en fabrik och i ett kök. För det fick jag även lite fickpengar så att jag kunde hitta på saker på helgerna. Och jag fick fantastiska vänner. Att resa utomlands efter studenten och jobba är något jag verkligen rekommenderar.
Jag sökte även in till alla högskolor/universitet i hela Sverige inom det området jag ville studera och hamnade på det sättet i den lilla staden Vänersborg och pluggade friskvård. I småstäder är det hundra gånger lättare och billigare att få boende. Jag bodde i en korridor med en hyra på ca. 800 kronor. Och efter några månader flyttade jag ihop med en tjej som jag lärt känna från korridoren till en stor härlig trea som inte var mycket dyrare! Vänersborg var inte riktigt vad jag tänkt mig, jag som hade drömt om att bo i en studentstad som Linköping eller Uppsala, men man får helt enkelt göra det bästa av de förutsättningar som finns.
Nu kanske alla inte vill flytta från sin familj och kompisar bara för att få en lägenhet, men jag ångrar inte min flytt en sekund. Att byta perspektiv och inse att Sverige är större än Stockholm öppnade mina ögon och har gjort mig mer ödmjuk tror jag. Jag har otrolig tur som för två år sedan, med min snälla familjs hjälp, fick köpa en egen lägenhet och jag är tacksam för den varenda dag.
Kommentarer
Trackback
