Cecilias Bikt

Det är något speciellt med söndagar. Under veckorna kör man på, det är rutin. Man är trött på kvällen. Äter, kollar på tv och somnar. På fredag och lördag har man energi, man vill träffa vänner och ha kul. Men på söndag inträder nån slags melankoli när man är trött/bakfull samtidigt som man är ledig. Vissa älskar att ligga i soffan hela dagen. För mig kryper det i hela kroppen. För rastlös. För sällskapsjuk.

Min helg har varit bra och skön. Efter att Tony tittat förbi i fredags åt jag middag med min barndomskompis Carro, hennes kille och hennes pappa. Vi gjorde egen pizza, drack lite vin och spelade kort. Mycket minnen från den där villan. Det är fint med personer som man har känt i mer än 15 år.. I lördags var en slapp dag, åt kebab på Palmyras med min kusin(som ju som alla vet är stans bästa kebab) i Årsta. På kvällen bjöd ja mina föräldrar på middag (vuxenpoäng) och tittade på melodifestivalen. BRA bidrag denna vecka!

Senare på kvällen åkte jag till Berns. Hade jättekul i nån timme och dansade, tills övervåningen stängde. Sen får ja panik varje gång ja ska ner på den där jäkla undervåningen. FÖRSÖKTE verkligen men det går inte. Skitvarmt, jättetrångt, mörkt och jobbig musik och fulla människor. Får alltid klaoustrofobi. Idag har jag promenerat runt årstaviken. Det är det allra bästa dagen efter. Att bara komma ut. Andas och leva. Jag har så klart sett på solsidan och BigBrother. Kommer nog vara vårens heroin för mig.

I helgen avslutades också en sak som jag är lite ledsen över. En person som jag tyckt om. Men jag känner att det är bara att skaka av sig det, resa sig upp och gå vidare. Jag önskar ofta att jag var en sån som inte tänkte så mycket, som inte analyserade, oroade mig och drömde jämt. Men. jag tänker inte sluta hoppas. Men tills dess tänker jag ha lite kul. Nu får det vara bra för ett tag. Innan jag involverar mig för mycket igen. Man måste vara snäll mot sitt hjärta.

Imorgon är en viktig dag. Då ska jag på intervju. Godnatt älskade människor.