Avslut
I dag är en fixardag. Har skrivit listor på vad som måste bli klart innan jul och vad som är kvar att göra när jag kommer tillbaka. Jag har skrivit fakturor, röjt upp på skrivbordet och ska nu skicka in de sista texterna.
Jag älskar att " ta jul" och att vara ledig i två långa veckor. Eftersom vi ska flytta i januari till nya lokaler blir det verkligen ett avslut för det här året. Packa ihop, avsluta och gå vidare. Är det inte det nyår handlar om? Hoppas på att nästa år kommer att bli bättre än det föregående. Att just detta år ska vara året då man kom på vad man ville göra, hittade lugnet och lyckan och började söndagsstäda och vika kläderna i garderoben.
Det är därför gymmen är proppfulla i januari, folk rensar ut sina kylskåp och fyller dem med nyttig mat, tusentals människor fimpar sina cigaretter med en hoppfullhet om att just den var den sista de röker i sina liv. Någon skriver en rad på den bok som de haft liggande i byrålådan i ett decenium och en annan beslutar sig för att umgås mer med sin familj istället för att jobba varje kväll.
Det är något fint och rörande över detta med nyårslöften tycker jag. Vi slutar verkligen aldrig tro och kanske stämmer det att hoppet är det sista som dör. Det är när vi slutar drömma om ett bättre liv som vi blir bittra, trötta och elaka.
Nej 2012 är nog mitt år trots allt.
Jag älskar att " ta jul" och att vara ledig i två långa veckor. Eftersom vi ska flytta i januari till nya lokaler blir det verkligen ett avslut för det här året. Packa ihop, avsluta och gå vidare. Är det inte det nyår handlar om? Hoppas på att nästa år kommer att bli bättre än det föregående. Att just detta år ska vara året då man kom på vad man ville göra, hittade lugnet och lyckan och började söndagsstäda och vika kläderna i garderoben.
Det är därför gymmen är proppfulla i januari, folk rensar ut sina kylskåp och fyller dem med nyttig mat, tusentals människor fimpar sina cigaretter med en hoppfullhet om att just den var den sista de röker i sina liv. Någon skriver en rad på den bok som de haft liggande i byrålådan i ett decenium och en annan beslutar sig för att umgås mer med sin familj istället för att jobba varje kväll.
Det är något fint och rörande över detta med nyårslöften tycker jag. Vi slutar verkligen aldrig tro och kanske stämmer det att hoppet är det sista som dör. Det är när vi slutar drömma om ett bättre liv som vi blir bittra, trötta och elaka.
Nej 2012 är nog mitt år trots allt.
Kommentarer
Trackback
