Valborg!
Kom precis hem från en vända till Gullmarsplan för att köpa vin och lax att grilla. Det regnade.
När jag var liten stod valborg alltid för vårpirr och spänning. Det var något magiskt med luften när jag gick vägen från vårt hus till Brasan på ängen vid sockenplan. Korv, lotter, fyverkerier och "vintern rasat ut bland våra fjällar". Självklart minns jag de första fyllorna i "hoppabacken" efteråt och första kyssen med Carido som jag var sååå kär i som fjortonåring. Jag minns hur vi snubblade ned för backen med en känsla av att hela världen låg för våra fötter. Våren och sommaren som var framför oss och ett bubbel i magen. Sen mördade dom den där tjejen "sturebymordet" på exakt samma ställe och jag blev stor och det var kallt vid den där jäkla brasan och brandlukten gick inte bort hur mycket man än tvättade sina kläder.
Valborg är en bitterljuv påminnelse om hur fort allt går.
