Cecilias Bikt

har funderat i flera år på att tatuera mig men aldrig riktigt vetat vad jag vill göra. En tatuering ska ju sitta i hela livet och verkligen vara något som man kan stå för eller symbolisera något speciellt. Fast ibland blir jag så trött på alla som har så speciella historier om sina tatueringar, tex nån ful jävla tribaltatuering från kos ska symbolisera hela livets mening, "tecknet för lejon står för styrka och kraft, och den svarta fläcken nedanför symboliserar livets förgänlighet och cirkeln står för oändlighet. " Jadda jadda.

Så nu har jag bestämt mig för att skita i symboliken och skaffa mig en vacker tatuering att vara stolt över och när någon frågar om dess mening ska jag säga att jag bara googlade upp en bild. Och om jag ångrar mig om 10 år? När jag får bristningar och blir tjock. Ja då får jag väl fundera på det då. Livet är faktiskt för kort för att hålla på att oroa sig och ångra val man har gjort. Jag tycker om tatueringar och piercingar. Har alltid gjort det. När jag var yngre hade jag peircings i naveln, näsan och fem stycken i öronen. Funderar faktiskt på att göra om den i naveln..

Har suttit och letat på lite fina motiv ikväll. Det jag vill göra är en blomranka på sidan av midjan som klättrar sig uppåt. Kanske två decimeter stor. I färg tror jag. Funderar på en fjäril också, men vill att den ska vara snygg och cool och inte bara tjejig och sockersöt. Ska boka tid innan jag ångrar mig och fegar ur. Vilka blommor ska jag välja?